Varför tar Strängnäs styre inte ansvar för skolorna?

Sedan den nuvarande majoriteten Moderater (M) och Socialdemokrater (S) tog över styret i Strängnäs kommun har resultaten i de kommunala skolorna rasat och vi ligger nu bland de sämsta i Sverige. De flesta har insett att det är en kris i Strängnäs skolor. Till och med majoriteten erkänner att det finns problem, men att det inte är kris.

Majoriteten lade fram i en debattartikel i Strängnäs tidningen (4/2) ett handlingsprogram hur de nu äntligen ska lösa krisen Det är med stor nyfikenhet man börjar läsa för att se hur lösningen ser ut, men det slutar i djup besvikelse då inget nytt framkommer. Det är det vanliga politiska snömoset och självklarheter – truismer, som en analys av texten visar:

• M och S påstår: ”utbildningen är vår främsta prioritet”. Vilka partier i Strängnäs säger emot det? Truism
• M och S påstår: ”vi ska se till att hela utbildningsväsendet håller måttet …”. Vilka motsätter sig det? Truism
• M och S påstår: … elever har rätten att möta en skola som förvaltar och utvecklar deras individuella förmågor …”. Vem har en annan åsikt? Truism
• M och S påstår: att vi ”sätter skolan högst på dagordningen …”. Det har majoriteten gjort under åtta år, vilket resulterat i de kommunala skolorna har rasat vad gäller resultaten
• M och S påstår: ”Det är i skolan som vi bygger framtiden …”. Vem tycker inte det? Truism.

I efterföljande debatter och insändare hänvisar majoriteten till att det är den sociala sammansättningen och föräldrars utbildningsnivå i Strängnäs som helt förklarar skolresultaten. Frågan är då: har dessa försämrats sedan 2014?

Trots bevis att dessa externa faktorer inte förklarar de dåliga och försämrade resultaten håller majoriteten krampaktigt fast vid denna argumentation. Den andra frågan blir då: varför ser majoriteten endast externa faktorer som förklaringsgrunder?

Det naturliga är att analysera de interna faktorerna: såsom ledning, styrning och kompetens inom den politiska och kommunala ledningen och förvaltningen. Naturligtvis vill man undvika en sådan analys eftersom strålkastarljuset då skulle falla på majoritetens misslyckade ledning och styrning. Därför håller man krampaktigt fast vid att det är faktorer utanför majoritetens kontroll som är förklaringsgrunden. Allt för att undvika att ta ansvar för skolutvecklingen.

En analys av de interna faktorerna ger genast svar att här finns problemen. Inget handlingsprogram har lagts fram. Ledningen och styrning avstår från svåra beslut. Det gäller att sitta stilla i båten.

Skolledningen ägnar sig åt program och planer som är pedagogisk jargong.

Presentationer görs för politikerna om hur svårt det är att förändra något i Strängnäs kommun vad gäller skolorna på grund av alla lagar och statliga riktlinjer. Allt detta för att undvika de allvarliga interna frågorna. Men sanningen är, att det är inte svårt. Andra kommuner har lyckats, men då fattades svåra beslut vad gäller ledning och förvaltning.

För att få Strängnäs skolor till de främsta i landet måste tydliga mål läggas fram och ansvar utkrävas av dem som ska genomföra målen. Exempelvis räcker det med dessa mål: VT 2024 ska Strängnäs kommunala skolors resultat ligga över rikets genomsnitt, VT 2025 ska de tillhöra de 25 procent bästa och vid mandattidens utgång 2026 skall de tillhöra de 10 procent bästa.

Nu gäller det för politiken att ge kommunledningen dessa tydliga mål. Om svaret blir negativt bör man söka efter en ny ledning.

Jan Rudengren