Är det lågpresterande elever eller lågpresterande politiker som är anledningen till att skolresultaten ser ut som de gör i Strängnäs kommun?

Så skulle man kunna sammanfatta den diskussion som pågick i Facebookgruppen Vi i Mariefred under nyårsafton och en bit in på det nya året. Det började med en fråga kring varför resultaten i kommunens största grundskola var så låga. En av Moderaternas fullmäktigeledamöter som deltog skrev att ”detta möjligen berättar något om var de hög- respektive lågpresterande eleverna sannolikt är placerade.”

Att Strängnäs är friskoletätt används av majoriteten som en förklaring till de kommunala skolornas låga resultat. Men den stora skillnaden i resultat mellan Strängnäs kommunala respektive fristående skolor står enligt Skolverkets SALSA-modell inte i relation till skillnaden i socioekonomi eller andelen nyanlända mellan skolorna. Enligt SALSA-värdena borde eleverna i de kommunala skolorna ha ett mycket högre genomsnittligt meritvärde, medan samtliga av Strängnäs friskolor presterar över sina förväntade meritvärden.

Som relativt nyinflyttad i kommunen, mamma till skolbarn och nybliven fritidspolitiker för Liberalerna har jag försökt titta närmare på den typen av påståenden som styret gärna använder som förklaring till de alarmerande resultaten. Men hur jag än vrider och vänder på tillgänglig nationell statistik och kommunala styrdokument, ser problemet ut att handla om ett styre som inte har prioriterat skolan tillräckligt.

Sedan Moderaterna valde att styra Strängnäs tillsammans med Socialdemokraterna 2014 har trenden varit en årlig försämring av skolresultaten. Trots att andelen elever med högskoleutbildade föräldrar i kommunen har ökat från 48,7 procent till  61,1 procent sedan 2014 är skolresultaten de omvända. Från att 80,4 procent av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen 2013/14 nådde endast 69 procent upp till godkänt 2021/22. Riksgenomsnittet var 2022 76 procent.

I Skolverkets statistik för 2022 redovisas andel elever som nått godkänt i alla ämnen i årskurs 9 för 1 504 skolor. Där hittar man Mariefreds skola på plats 1 429 och Åkerskolan på plats 1 488. Mindre än hälften av niorna i Mariefreds skola gick ut med godkända betyg förra året. I Åkerskolan var det inte ens fyra av tio.

Det behövs bland mycket annat en satsning på läromedel, vilket tillsammans med Liberalernas nationella satsning på nästan två miljarder under tre år skulle kunna göra skillnad. Bristen på läromedel innebär i dag lärarna får lägga dyrbar arbetstid på att skriva eget material eller kopiera stenciler.

Trots att medelinkomsten för personer i förvärvsarbetande ålder i Strängnäs är högre än i 85 procent av Sveriges kommuner och att den kommunala skattesatsen ligger högre än genomsnittet för riket lägger Strängnäs enligt SKRs statistik minst av alla kommuner i Sörmland på skolan och hela 15 000 kronor mindre än riksgenomsnittet per elev och år.

Eftersom skolan är en av kommunpolitikens allra viktigaste uppgift är det obegripligt att inte styret redan för flera år sedan kraftsamlade och beslutade om en rad evidensbaserade åtgärder. Som jämförelse gjorde Liberalerna i Stockholms stad detta för att förbättra resultatet på Järva och med hjälp av dessa åtgärder har gymnasiebehörigheten ökat från knappt 63 procent 2019 till nära 78 procent i 2022. Det går alltså att på kort tid kraftigt förbättra resultaten i skolor som möter betydligt större utmaningar än skolorna i Strängnäs kommun, men det förutsätter mer resurser, rätt insatser – och högpresterande politiker.

Sofia Könberg
Gruppledare L i Strängnäs kommun